Var tog alla personligheter vägen?

Lördagkväll. De flesta är nog ute på roligheter, något som för övrigt inte alls lockar mig för tillfället, det vill säga jag har bara varit hemma Istället. En bra val om jag får säga det själv!
 
De senaste veckor har jag i stort sett inte gjort något alls, vet inte riktigt varför egentligen, men jag...orkar inte riktigt umgås med folk tror jag...och det har faktiskt varit väldigt skönt på något sätt, att få tid för sig själv. Man slipper bry sig, leva upp till något och man kan bara vara. Jag vet inte, men det känns som att det är så många som spelar, låtsas, eller försöker få sig själva att framstå som perfekta genom vad de gör och inte gör, hur de ser ut eller vad de säger och skriver. Det är så tråkigt att det faktiskt är så. Tror faktiskt att det är få som vågar vara sig själva, just av rädslan att andra ska döma, att man inte ska passa. Då är det bekvämare att följa strömmen, vara som alla andra, vilket jag tycker är så otroligt synd. 
 
Även om jag är mig själv, åtminstone försöker så gott jag kan, så känns det som att det alltid finns de som förväntar sig att man ska vara på ett speciellt sätt, vara som alla andra. Ofta får jag en känsla av att jag inte passar in någonstans, men jag tror att det är för att jag inte vill vara som alla andra. Jag menar inte att jag vill sticka ut exremt för det vill jag inte heller, men jag vill leva mitt liv som jag vill, göra det som jag mår bra av och vara den jag är, inte den jag förväntas vara.
 
Trots att jag försöker vara mig själv så händer det många gånger att jag tappar bort mig själv på vägen, vet inte vem jag är. Men, jag vet alltid att jag vill vara mig själv rakt igenom för man vinner så otroligt mycket på det i längden!
 
Tänk på det ni också. Ärlighet varar längst, framförallt ärligheten mot dig själv, det tvivlar jag inte en sekund på. 
 
 
 
Så, denna lördag, som tillbringades hemma även den fick bli en baklördagskväll (igen). Dagen spenderades på friskis och det var roligare än på länge! jag hade nästan glömt hur roligt det var att gå på pass. Jympa step gick jag på och gud, glädje i hela kroppen!
Iallafall, tillbaks till mitt bak. Fick en superfin receptbok av min syster när jag fyllde år så jag invigde ett recept i den. Äppelkaka. Ååå den blev riktigt mumsig! Halva kakan försvann fort och jag stod för den absolut största delen av ätandet själv tror jag. Ja, ett gott tecken helt klart, men ack så mätt jag är nu. Imorgon rullar jag ner till gymmet tror jag...
 
Nikon d3100

♕ Fanny

Hej!
Undrar om du kan ändra i din länklista till att jag ska till USA med Explorius? :) Kände att Kanada inte alls var rätt för mig så det blev USA med Explorius som det var tänkt från början. :)

Kram!

Svar: Självklart! Och vad kul att det känns bra nu, kram:-)
Amanda Welander

2013-03-03 @ 14:46:42
URL: http://fannee.blogg.se
♕ Moa

Härligt inlägg!!<3

Svar: Tycker det är så sant, och tack<3!
Amanda Welander

2013-03-05 @ 21:52:32
♕ Sanni

Jag håller med dig! Sjukt viktigt att våga göra det man själv vill ibland. :)

Svar: Ja verkligen! Fler borde inse det:-)
Amanda Welander

2013-03-12 @ 22:42:12
URL: http://sannabackenroth.se



NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR